Endometrios, en sjukdom som länge har ignorerats och som ibland är mycket svår att leva med dagligen, definieras som förekomsten utanför livmoderhålan av vävnad som liknar livmoderslemhinnan och som påverkas av hormonella förändringar under varje efterföljande menstruationscykel.
I den här Guiden får du veta vad endometrios är och vilka behandlingar som finns tillgängliga så att du äntligen kan leva utan denna sjukdom !
Vad är endometrios ?
Endometrios är en sjukdom som kännetecknas av förekomst av endometrialliknande vävnad (livmoderslemhinna) utanför livmodern. Den orsakar kroniska inflammatoriska reaktioner som kan leda till bildning av ärrvävnad (vävnadsklumpar, fibros) i bäckenet och andra delar av kroppen.
Flera olika typer av skador är möjliga :
- Ytlig endometrios, huvudsakligen belägen i bäckenperitoneum
- Endometriotisk ovariecysta (endometriom), belägen i äggstockarna
- Djup endometrios, belägen i rekto-vaginala septum, urinblåsan och rektum
- Endometrioslesioner utanför bäckenet (sällsynt)
Endometrios symtom
Symptomen som orsakas av endometrios varierar. Dessa omfattar följande :
- Smärtsamma mens
- Kronisk bäckensmärta
- Smärta under och/eller efter samlag
- Smärta vid avföring
- Smärta vid urinering
- Trötthet
- Depression eller ångest
- Och/eller uppblåsthet och illamående
Förutom de ovannämnda symptomen kan endometrios leda till infertilitet, troligen på grund av dess effekter på bäckenhålan, äggstockarna, äggledarna eller livmodern.
Det verkar inte finnas något samband mellan omfattningen av endometrioslesioner och symtomens svårighetsgrad eller varaktighet : vissa personer med synligt stora lesioner har till exempel endast lindriga symtom, medan andra med bara några få lesioner har akuta symtom.
Symtomen avtar ofta efter klimakteriet, men i vissa fall kvarstår smärtan. Kronisk smärta kan bero på att hjärnans smärtcentrum är överaktivt och har utvecklats med tiden (central sensibilisering).
Det kan uppstå i alla stadier av endometrios (vare sig den är behandlad, underbehandlad eller obehandlad) och kan kvarstå även efter att endometrioslesionerna inte längre är synliga. I andra fall kan endometrios vara symtomfri.
Endometrios behandling
Endometrios blir en sjukdom när symtomen påverkar livskvaliteten och försämrar fertiliteten. Det är därför nödvändigt att agera på symptomen. Det finns för närvarande inga definitiva behandlingar för endometrios, även om hormonbehandling och/eller kirurgi kan hejda sjukdomsutvecklingen i flera år beroende på fallet.
Det finns fall av ytlig endometrios som inte kräver någon särskild behandling. I 1/3 av fallen går ytliga skador tillbaka efter några månaders behandling, eller till och med spontant utan behandling.
I 2/3 av fallen utvecklas endometrios och ibland i allvarliga former, vilket gör att den kan vara handikappande för det dagliga livet. Medicinsk uppföljning med experter (våra regionala volontärer kan vägleda dig) är ofta nödvändig för en multimodal behandling som är anpassad till varje person, beroende på deras önskemål (om de vill bli gravida eller inte) och sjukdomens inverkan på deras livskvalitet.
Endometrios minskar i allmänhet och försvinner efter klimakteriet, men måste fortfarande övervakas, särskilt när hormonersättningsbehandlingar införs. Det finns sällsynta fall av återfall i klimakteriet.
Det finns inte "en" utan "många" endometrioser. Varje person är unik och reagerar olika på medicinska och kirurgiska behandlingar och på icke-medicinska och kompletterande tekniker.
Endometrios test
Endometrios misstänks genom en noggrann granskning av patientens menstruationssymtom och kroniska bäckensmärtor. Flera screeningverktyg och tester har föreslagits och testats, men inget har validerats för att korrekt identifiera eller förutsäga vilka individer eller populationer som är mest sannolika att drabbas av sjukdomen.
Tidig misstanke om endometrios spelar en viktig roll för en tidig diagnos, eftersom endometrios ofta ger symtom som liknar symtom på andra sjukdomar, vilket bidrar till sena diagnoser.
Förutom en anamnes kan det behövas ytterligare undersökningar, för vilka patienterna bör remitteras från primärvården till sekundära hälsocentraler. Till exempel endometriom, vävnadskluster och djupa nodulära former av sjukdomen kräver ofta ultraljud eller magnetisk resonanstomografi (MRI) för att upptäckas.
